idaosterbacka.blogg.se

I går kväll var vi och grillade vid Kaitsjön men jag åkte hem tidigare, fick sådan jävel till huvudvärk, tidigare hade jag redan sådan huvudvärk att hela huvudet, nacken och käkarna värkte. Men det gick om för en liten stund och senare kom den tillbaka.. Och när jag äntligen var hemma blev allt värre, kroppen värkte, jag frös, mådde dåligt ansiktet hettade, svettades, ögonen och magen brände och huvudet värkte.. Jätte hemskt, och så tog det åtminstone 5 timmar tills jag somnade.. blä.

Men det är lite bättre nu.

En viss person skulle testa hur bra isen höll.. 

jag är sjuk, arg, förbannad, ledsen, besviken, så otroligt förbaskat arg att jag vill slå sönder något.

Jag ska berätta åt er:

jag var på gastroskopi i förra år, vad vore det - möjligtvis prick ett år sen? 

Det var en av de hemskaste ögonblick jag varit med om, jag var rädd, hade aldrig varit med om dylikt förut - mannen som hade hand om det då han tvingade slangen i min hals, jag fick ingen förvarning, ingen paus, inte ta ett andetag, jag fick inte halsbedövning - EFTERSOM han inte hade TID. 

- en läkare ska inte vara dålig mot en patient bara för att han inte har tid, läkare skall vara försiktiga och lugna.

Så som jag beskriver det låter det nästan som en våldtäkt - men det var hemskt och han berövade min rätt att få bra och lugn betjäning och att när jag säger nej är det nej. 

Mamma ville göra en anklagan, anmälan om att han var dålig. Men hon var så omtumlad efter att ha sett sitt barn ligga där och ha kräk-reflexer och tårar rinnande ur ögonen med en slang ner till magsäcken.

Så det blev ingen anmälan, kom aldrig äns ihåg att fråga om hans namn. 

Idag åkte jag till sjukhuset igen - on one condition - att jag skulle få bli nersövd under proceduren, eftersom det hade varit så svårt senast, har även själv en väldigt trång strupe, så därför kanske det känns extra för mig, eller så var det för att den där läkaren varit så dålig när han tog min "gastroskopi-oskuld." 

Idag kom jag till sjukhuset och fick dropp, jag låg i sängen och var så rädd/nervös att tårarna nästan trängde fram. Det är sant, jag var väldigt nervös.

Vi frågade sköterskan som talade extremt dålig svenska (hon kallade kräk-reflex för skrääna.. haha) vem läkaren i fråga var som skulle göra proceduren idag.

Det var en yngre och sköterskan visste med detsamma vem vi pratade om när vi nämnde förra gången detta varit aktuellt. 

Det är visst flera som klagat på hans sätt att behandla sina patienter, och hon påpekade också att det är aldrig för sent att göra en "anmälan".

Som sagt, jag var lovad att bli nersövd. Det var enda anledningen till att jag kommit hit idag.. 

Men, tydligen tyckte de vid kokkola att det inte var nödvändigt, jag vet inte direkt vad de sade eftersom jag var så nervös och arg - men blev lovad av sköterskan att jag skulle få sådana droger att jag varken känner av något eller minns något efteråt.

Jag låg i dropp i ca.20minuter, sedan blev jag ledd till "salen" och där hälsade jag på läkaren som pratade väldigt bra svenska och såg förbannat ung ut! Såg varken ut som en finländare eller en vuxen.But anyhow. Jag fick sätta mig på den bekanta "sängen" och dricka något för att minska på skummen, sedan sprayades strupbedövningsmedel i halsen, smakade som en jätte stark shot på baren, jätte illa men bedövde i ett huj! Kändes konstigt att svälja och röra på tungan etc. Det var nog ramare än tandläkarbedövning må jag säga.

Sedan lade jag mig ner och jag fick rakt i armen den där drogen, det blev snurrigt och jag mådde illa, sedan förklarade han allt som jag redan hört förut.

Så minns jag endast att jag fick den där tugg saken som skulle skydda slangen från att jag skulle bita i den och efter det blev det mörkt och jag minns bara att läkaren sa (jag skulle minnas att han ropade men kanske jag tar fel på saken, jag var ju ändå drogad..) att det inte går. 

Att det helt enkelt inte går såhär att jag måste komma en annan gång och bli nersövd - DÅ FAN! 

JAG HADE FÅTT RÄTT TILL NEDSÖVNING OCH DÄRFÖR KOM JAG DIT. 

Och nu fan måste jag vänta igen månad efter månad för att få en ny tid. Det kommer ta till sommaren att få reda på vad det är för fel på mig. 

Jag har snart haft något fel i 1,5 år och varje gång jag varit till läkaren har jag fått höra att jag har så pass allvarliga symptom att vi måste nog snarast som möjligt hitta felet och få hjälp åt mig.

En flicka i min ålder ska inte vara sjuk så här länge, att när man vaknar på morgon att aldrig veta om man kan ha en bra dag eller om man får ha sjuk mage och alla krämpor som kommer med det hela dagen. 

En flicka i min ålder ska inte ha ätit konstant mediciner i sådana mängder utan äns veta varför, mot vad och bara bli sämre mående av medicinerna. 

Jag har lärt mig åtminstone 9 olika mediciner på den här tiden, fått prova på olika doser och olika styrkor av medicinerna.

Jag är så trött och led allt. 

Hur länge ska detta hålla på?

Det här är en sådan sak som tär på glädjen. Glad flicka? inte längre. 

Är jag nervös? -Jo. 

men mest av allt hungrig, det liksom gnagar i magen av hunger också, inte bara av nervositet.

Har ju inte fått äta på en längre tid.

Det vore ju kanske inte så roligt åt läkarna att gräva i magen och se hur den mår om det är massor av matbitar där, hehhe.. 

iiik - säg åt mig att det kommer gå bra.

uppdaterar senare när jag vaknas, om jag har överlevt - vilket jag tvivlar på att jag kommer göra - HUH! 

oh fuck, tänk om det är en VALE-lääkäri!!??

Kan inte alls tänka klart, frusit hela kvällen så jag hackar tänder och tröttheten är maximal - och såklart, magen pickar och har sig. 

Är blek som ett lakan och kroppen känns helt svag. 

Tj 17 - Psykologi skrivningarna

Tj 20 - Sista och minst viktiga ~ Tyska!

Sedan är det bara högskoleprov och massvis med inträdesprover att famla sig igenom. 

När allt är över och det äntligen är sommar så vill jag bara gråta! Av lycka! Inget stress på ett tag - kommer vara så otroligt skönt. 

..kom mig aldrig till att skriva ett inlägg men nu kan jag passa på.

Det gäller start på studentskrivningar igen om en vecka. Börjar stressandet igen och det är varken bra eller roligt, magen värker varannan minut, bränner och har sig - har fått mina söta utslag över kroppen.. Och ända, fast hur stressad min kropp än känner sig så det ända jag känner är trötthet och självdisciplinen blir bara sämre. Har läst typ 2 kemi böcker, utav 6 jag har, och inte att nämna de 6 stycken psykologi böckerna heller, eller tyska som jag helt har glömt bort! 

Modersmål och tyska har jag inte äns ägnat en tanke åt - kemi har jag slumrat mig igenom och i psykologin har jag kommit så pass långt att jag plockat fram mina böcker, wohhoo.. good luck Ida att ta studenten! 

kanske mamma kommer nätt undan med köksrenovering om jag inte heller blir student - så behöver hon inte stressa sig.

Men sedan är gäller bara 3 veckors väntetid på resultaterna och DÅ är det bara att hoppas på att det är något som går att fixa! Spännande!

Helgen var trevlig hade jobb som jag inte haft nu på länge, kvällskift på fredag från 16-24 och morgon skift på lördag med Johanna, det var roligt! Så fortsatte lördagkväll med några cidrar hos Johannas och avslutade kvällen hos B's med kraftiga chilichoklader och väl-saltade popcorn.

Det var roligt att umgås med människor och faktiskt göra något efter att ha suttit hemma nu flera dagar i rad - men antar att jag nog hinner umgås sedan senare också, borde utnyttja den här tiden åt att verkligen läsa till studenten - detta blir nog till ingenting!

Tidig väckning, för att komma till skolan åtta för att se på film på samhällslära, kändes jätte onödigt att ha hamnat och stiga upp halv 7 bara för det. Men ändå var det på sätt och vis bra, slapp ju teori och sånt. Sedan håltimme som spenderades vid snåres med min vän Daniela.

Så mat, sedan tråkig fysik och så hör och häpna, på min sista håltimme så räknade jag frivilligt fysik - talk about awesome självdisciplin!

Och till sist lite kemi. Bläk på det, men en lugn lektion med lite "experiment" som var boring. Men ändå, bättre det än att räkna som resten av lektionen bestod av. 

Kom även ihåg att lämna in min ansökan om kilometer ersättning till nästa perioden, som jag nu glömt att jag skulle lämna in i vecka redan. 

Men kom tyvärr INTE ihåg att lämna in min lånebok till biblioteket.. I will, someday. 

Tråkigt att sitta i bussen hem med sjuk rygg, det är det värsta med dagarna.. Att efter en lång dag sätta sig i bussen med otroligt sjuk rygg.. 

På tal om mina krämpor, fick veta idag att jag ska påbörja en dubbelkur av mina mediciner.. Eftersom att de inte tycks hjälpa. Så roligt, äta mera midiciner som ändå inte hjälper :( 

Borde hämta dem från apoteket.. 

Idag var min sista dag av den här HEMSKA perioden! För att imorgon ska jag på gruppkörning från morgonen, och på måndag börjar ny period - som är fucking awesome och CHILL! Happy me. 

Sitter nu som bäst och ser på när Randi äter, skitkallt åt händerna har jag. Promenerade på lite idag här på gården. Gick inte så bra som jag tänkt mig...

Wohoo, ikväll ska jag titta på nyaste arrow avsnittet som kommit ut! 

 

Just nu känns allt så otroligt omöjligt. Jag känner mig så förstörd och som om allt vore mot mig. Jag hatar allt! 

 

Så starka, fula ord av mig. Men det känns faktiskt så just nu.

På fredag får jag provsvar på magen, men de har bara tagit 1 test, på 1 jävla sak? De kunde väl testa olika saker som är möjliga att orsaka detta, när hon (läkaren) ändå sa att jag hade "såpass allvarliga symtom". 

Imorgon borde jag förutom att klara fysiken och kemin (vanliga lektioner) få skrivet 2 textkompetens-texter, gjort en shl-par arbete, med min partner hemma, och få läst på ett prov. Borde även läsa en bok som är otroligt skit! Förlåt Hemingway. 

På torsdag en äcklig skoldag och högst troligen till erikssons för att visa upp min bil som är påkörd, blev påkörd. Så dit går den kvällen.

På fredagmorgon kl. 7:50 har jag samhällslära prov och efter den skita skoldagen har jag jobb från 16-24, jobba till midnatt och sen på lördag jobb från 10-16.. 

Vips så är det söndag igen och så en till skit, äcklig, otrolig skolvecka.. 

Varför är allt så tungt och motbjudande just nu? Och magen är sjuk och illamåendet släpper sällan.

 

Från lördags.

Har minsann haft en jävla skitdag åtminstone.

 

Vaknade, eller rättare sagt, steg upp halv 9 imorse och hoppade i duschen, jag hade för mig att dethär skulle bli en jätte bra dag!

Förutom att årets första snö kom i natt.

 

Så, ny duschad och efter att ha ätit en god morgonmål så hoppade jag i bilen och skulle åka till hälsostationen inne i kyrkbyn, så mitt i byn från ingenstans kommer en pensionär jävel ut på vägen och kör i min lilla röda pärla!!

Fan vad jag svor, skulle ha kunnat plocka upp listen från vägen (från min bil) och klappat honom med den! 

Nåväl, vi tog upp uppgifter av varann och han skulle göra skadeanmälan och så vidare.. Så hans fel allt! 

Även om han ska fixa allt och jag behöver inte betala ett skit så ändå, det är min bil som blev "skadad".. Och så mycket bättre känns det ju när gubbjäveln tittar på min bil och på delarna på vägen och frågar "hände det något?" 

Vittu.

Nå, jag åkte till hälsostationen och hem igen. Sen iväg till skolan, fyfan att köra i detta väder! Med dåliga friktions däck..

Det var mycket stohej på vägen till skolan, som t.ex. En stor skogsmaskin mitt på vägen som skulle lastas på en lastbil osv.. 

Efter en skit skoldag därpå åkte jag in till stan för att köra med Lexus på bedömnings körning, vilket gick otroligt bra - faktiskt! 

Mats (bilskole läraren) klagade inte utan tyckte bara att jag kanske var lite för utvecklad för att bara ha haft kortet i 1,5 månad. Så fick jag träffa Ia igen, vilket var kul! (Min bilskole lärare). 

Så satt vi, jag och de 2 lärarna i stan och väntade på att teori lektionen skulle börja, så fan kommer de på att den är i Kronoby.. De hade GLÖMT. 

Bara iväg till kronoby då, var klar där lite efter 5 på kvällen.

 

Ikväll har jag ätit rökt lax och sallad, gott!

Även tagit min nya medicin jag ska påbörja nu.. 

Mår helt otroligt skit och yr är jag också. Hatar när medicinerna som ska få mig att må bättre har biverkningar som får mig att må dåligt.

Så, nu ligger jag här i sängen och mobil bloggar, mår skit som fan, tycker synd om min bil, har benvärk och är världens tröttaste människa.

 

Jag hatar denhär dagen. 

Sjuka läppar jag också och kan inte hitta min läppomada, gaaahh.. 

 

Någon hade gjort en fin skulptur på min bil idag också, hehhe!

Ball när det inte syns i texten när jag skriver något med kursiv stil eller med tjock ?

Kom från läkaren för en timme sedan, 

den här gången var det en kvinnlig läkare, och precis som alla anda gånger, en utländsk.
Men hon pratade mycket bra svenska och hon förstod min dialekt så det var bara plus poäng där.

 

Hon tyckte att mina symptom var så pass allvarliga att jag borde åka på gastroskopi igen.

Nej, absolut inte. 

Visst får man höra att det är hemskt enligt varje person men alla andra jag hört som varit på gastro har fått bedövning? Och åt mig snäste bara läkaren jag hade då och tyckte det var onödigt för att det bara var några minuter. Jomen ha då en jävla slang ner till magsäcken från munnen där i några minuter. argh.

Jo men jag sade rakt ifrån mig att jag gör vad som helst men på gastro åker jag inte.

Så det blir att ta lite tester nu i veckan och så ska jag börja med en slags medicin, samma sorts medicin som jag provade olika sorter av tidigare detta år som inte resulterade i någonting. Men får se nu om det hjälper något äns.

 

Sista dagen på mitt otroligt långa höstlov, klockan är snart 12 på dagen och jag borde gå och äta. 

Men jag är så jävla trött. Vill bara sova.

Jag håller på att falla ner i samma gamla svacka nu igen, så trött hela tiden och inget lustar.

Deprimerande.

 

Ni som gått i skolan och lyssnat på på modersmåls lektionerna, ni borde veta vad innebörden av en "röd tråd" i texten ni ska skriva har. Det vill säga, att texten ska ha ett sammanhang. Tappar du röda tråden, tappas du i texten - du tappar själva sammahanget. lätt!
Jag har aldrig orkat bry mig när lärarna har tjatat om den jävla röda tråden, jag tycker jag haft ett bra sammanhang i vartenda text jag skrivit, men oonej det tycker inte de. Sist och slutligen kanske de är så jävla böjda i nacken när de ska ha nosen i vädret så att de inte ser själva uppsatsen, så hur fan skulle de se den röda tråden då, va?

 

Jag har ingen aning vad jag gör här igen, skriver blogg. Jag har börjat om så många gånger och sedan har det bara lämnat, gång efter gång. Idag har jag absolut ingen aning varför jag sitter här i mitt mörka rum och knappar på tangenterna eftersom jag är på ett jävligt dåligt humör och har på känn att det kommer bli många svordomar i mitt text, flera av dem har jag redan suddat ut. Skrämmer bort läsarna - som inte ens finns - med mina fula ord.

 

Detta inlägg har ett rött tråd, egentligen går samma röda tråd genom alla inlägg, de tusentals (hah) inlägg som är på kommande. Röda tråden är mitt liv, mina personliga tankar. Vissa gånger är de smått flummiga men innerst inne i texten står det precis vad jag känner och varför, men det finns sätt att dölja dem, och jag tänker inte vara en attention-whore som skriker ut allt jag tycker och tänker. Det är bara så jävla genomskinligt, jag vill inte blotta mig.

 

Detta inlägg kommer högst troligen handla om, vem vet vad ? 
Böcker, filmer, min otroligt sugande måndag? Men kära läsare, minns den röda tråden. 
Och minns att det är min röda tråd, inte din, inte hans, varken hennes eller deras. Den är min.

 

Igår tittade jag en film som hette något liknande som.. silver linings playbook, jag tittade den i första hand bara för att jag tycker att Bradley Cooper som spelade den manliga huvurollen är lite snygg, fast han var lite inte-så-snygg tills slutet av filmen. Men, snygg ändå. Kvinnliga huvudrollen spelades av Jennifer Lawrence, jag tycker hon är söt men hon hade en lite weird roll i filmen, okej, alla hade en konstig roll i filmen.. 

Har någon läst böckerna Fifty shades trilogy?

Ifall ni inte har, läs dem! Det är inte bara porr så som vissa säger, det är faktiskt en jätte bra trilogy och det finns faktiskt en handligen i den. 
Ifall ni har läst dem, håller ni med mig om att Jennifer Lawrence skulle passa bra som Ana Steele i filmerna? En liten söt oskyldig kvinna. Hon som fått rollen som Miss Steele ser enligt mig ut som en crack whore. Dakota Johnson heter hon visst! Okej, kanske jag medvetet valde en bild där hon ser crackig ut, men jag tycker inte hon ser ut som en Anastasia Steele. 

Och vem vet vem den manliga rollen blir spelad av nu när Charlie Hunnam hoppade av? Matt Bomer ser lite ut som en Christian Grey, nam.. Nå väl, jag kommer ändå bli dissapointed när filmerna kommer ut. Böcker vinner jämt.

På tal om böcker och från silver linings playbook som hela min diskussion började. Och modersmål för den delen. Jag håller på att läsa Hemingways bok, Farewell to guns, som modersmåls läxa. Tycker den är skit, men vad kan jag säga, har läst kanske 20 sidor. Nåväl, i filmen jag tittade igår så berättade dendär Cooper, i sin roll, hela bokens innehåll och hur den slutar - blev ju bara ännu kulare att läsa den nu.. eller? 
Nu är den inte bara skit utan jag vet också i korthet hur hela boken framskrider och hur det hela sedan slutar.

 

Jag har höstlov nu, men oj vilket höstlov. Två jävla dagar från början av veckan ledigt. TVÅ dagar, oj vilket lov!
Jag har spenderat min lediga dag med att stiga upp tidigt och jobba vid restaurangen till klockan 14, sedan kom jag hem och somnade till Greys anatomy och vaknade halv sex på kvällen.. och nu har jag inte gjort något, delat en muffins med Malin är det bästa jag gjort på hela dagen..
Har varit på ur uselt humör hela dagen och den blev inte bättre när jag skulle betala en räkning ikväll och loggade in på nätbanken, idag drogs 70euro från mitt konto från att jag tankat ihelg, för att JAG var kuski så att jag inte skulle SLÖSA pengar på alkohol utan istället förtjäna pengar. 
där ser du Ida, du skulle ha hållit dig till alkoholen. 

Och en fattig studerande har ju så jävligt mycket överlopps pengar, eller... ?

 

        

 

Imorgon gäller läkarbesök. Vem vet hur många gånger jag varit till läkaren, hur många läkare jag pratar med, hur många olika mediciner, hur många gånger jag ringt läkarmottagningen, hur många gånger jag gråtit över det här samma jävla skitet - om och om igen. 

Förra gången tog det 4 månader åt läkarna att förstå att jag inte bara "inbillade" mig att jag var sjuk. Hur jävla svårt är det är förstå att en 17 årig flicka faktiskt kan ha något fel - vad då, skulle jag frivilligt springa till sjukhuset och ge bort mitt blod så att jag blir snurrig? så jävla många gånger de hann skicka mig hem under de 4 månader utan att de kommit fram till något? 
äntligen var det en läkare som lyssnade.. Han visste inte vad felet var med mig, men han trodde på mig och han var 100% på att jag hade stressat mig sönder. Jag "ville" på gastroskopi, jag orkade inte med att vara sjuk längre. Han sa att gastroskopi inte kommer visa något vad fel JAG har, men visst fik jag åka.
Och där! Hemskaste upplevelsen jag varit med om men de hittade felet! 
Jag fik min stora paket med 5 olika mediciner och höll på att dö av dem, svällde upp och hade utslag här och där, men så försvann mag smärtorna. 
Helicobacterier och Magkatarr hade jag den gången. sen skulle jag i augusti på kontroll så att bakterierna säkert hade försvunnit, men så i juni (?) började jag få smärtorna igen, tog testet och visst var helicobacterierna borta.
Så nu igen "inbillade" jag mig bara.
nu har det varit lungt länge, lite har det varit svårt nu som då, men för precis en vecka sedan började det igen, inte det värsta som jag hade i början av året men sjuk mage, bränner och rapar hela tiden som en man. Flera andra symptom också, men dem får läkaren lyssna på, inte ni. 
Högst troligen är det magkatarr igen, men vem vet vad jag har för bakterier denna gång. 
Det får vi kanske veta imorgon, så 
STAY TUNED!

Skulle vara skönt att vara helt frisk och inte bli drabbad av något med detsamma när jag börjar stressa.
Stress är något jag inte kan undvika.